Från början till slut !

Klockan 12.00 ringde klockan på fredag förmiddag. Eftersom jag inte hade sovit bra alls under natten så valde jag att försöka sova en timme till, vilken i sin tur ledde till stress. Jag är tidsoptimist och tror alltid att allt ska gå mycket snabbare och smidigare än vad det egentligen gör. Hur som helst, jag packar och packar trots noll koll på vad jag egentligen behöver ha med mig. Telefonen ringer i hundraåttio (som alltid när man är som mest upptagen, varför är de så?) och jag blir ännu mer stressad. Vart var klackskorna? Har jag packat ner klänningar? Vart fan är min vita skjorta? Helvete, jag packade ner sminket innan jag har sminkat mig. Osv osv... De kändes som allt gick fel. Men tillslut var jag nöjd.

Eftersom jag ska vara i Jakobsberg Centrum kl 17.00 så går jag och hämtar bilen redan vid 16.00, hämtar all packning (observera att jag även har Sandras packning hemma hos mig). Jag var helt genomsvettig när jag hade burit färdigt. Jag gick runt i affärer ett tag och kollade, men upptäckte att de inte fanns något utbud alls, jag hittade alltså ingenting. Jo, jag köpte batterier till kameran, wohoo haha!

Sandra och Sarah slutade 17.30, i samma ögonblick kom Carro. Nu började resan på riktigt, trodde vi. Men en och en halv timme senare hade vi fortfarande inte lämnat Jakan. Vi var ju tvungna att äta och tanka. Men vid 19.00 så var vi äntligen på väg. Vädret var bra, musiken spelades på högsta nivå och alla sjöng och var glada, i ca 40 minuter. Då stoppades musiken och radion satte igång. De hade varit en trafikolycka på vår väg bara ett par km framför oss. Köerna var enorma och jo tack, de märkte vi. Polisen valde att stänga av hela E4an medan dom bärgade bort alla bilar. Där stod vi, mitt i allt i hopa och blev mindre och mindre taggade. Men 20.20 började vi rulla igen, underbart. Vi gjorde ett stopp, i Linköping, för att kissa och köpa hethund (hotdag). Vi var framme på hotellet 00.45.

Vi parkerade bilen och la i pengar till 08.17 morgon därpå. Sen gick vi upp på rummet och gjorde oss lite i ordning innan vi gick bort mot Avenyn (som enligt Sandra är flera meter lång). Vi hade fått tips om att gå på ett ställe som heter Peacock. De var ingen höjdare, men två shot och en öl senare så hade vi träffat en kille som väldigt gärna ville ta med oss ut på lördagen. Sen gick vi hem och sov, i 4 timmar (jag fick endast sova 3 pga en outhärdlig tandvärk). Vi gick ner till bilen, alla fyra, med plånböckerna med oss. Vi inser att de kostade mer än vad vi trodde, så vi bestämmer oss för att flytta bilen. Väl framme på nästa parkering så upptäcker jag att min plånbok är borta. HELVETE, JAG GLÖMDE DEN PÅ MOTORHUVEN. Vi gasade tillbaka till där vi stod först. Ingen plånbok där. Jag och Sandra springer bort till vägen och DÄR, ca 70 meter bort, har en kille gått av sin moppe och plockar upp något från vägen. Kan de möjligtvis vara min plånbok? Jag springer allt vad jag kan bort till bilen, Sarah och Carro förstår ingenting. Men jag gasar iväg, plockar upp Sandra på vägen som hade sett att han svängde vänster i rondellen längre fram. Jag kör allt vad jag kan, runt i rondellen, struntar i spårvagnarna och kör mot rött. Ett par km senare så kom vi ifatt vår tjuv, fick honom att stanna och YES, han hade hittat min plånbok. Han var på väg till jobbet och tänkte försöka få tag på mig när han hade kommit fram. Vi tackade honom och gav honom en hundring, sen åkte vi tillbaka till hotellet och åt frukost.

Medan vi sitter och äter och pratar om morgonens händelse så skriker Sarah helt plötsligt "titta, Amerikanska jordgubbar!" och pekar på Carros musli (Sarah tror att müsli heter musli). Vad är Amerikanska jordgubbar frågar alla sig själva, tills Sarah kommer på att de var Amerikanska blåbär haha. När vi var mätta och belåtna gick vi upp till rummet, sov en timme till och gjorde oss sedan i ordning för Liseberg. 4 åk och ingen Glenn senare så spö regnade det och vi bestämde oss för att gå och äta middag. Vi hittade Hard Rock café och en pågående svensexa. Vi hade kul med grabbarna ett tag, tog några bilder och önskade brudgummen lycka till, sen gick vi och satte oss vid vårt bord. Maten var underbart god och ölen smakade väldigt bra. Jag tror att vi alla fyra lyckades bli lite berusade, och även upp raggade av ett par Holländare. Vi var tillbaka på hotellet runt 22.30, gjorde oss i ordning och förade en hel del. Sen satte vi oss i taxi och åkte till Sommar, nere vid hamnen. Där träffade vi Nima (som vi träffat kvällen innan) innan vi ens hade kommit in. Han sa att vi skulle följa med till något annat ställe, som tydligen skulle vara bättre, och de gjorde vi. Vi fick till och med gå före i kön. Vi dansade och hade jätte kul tillsammans, efter ett tag bestämde vi oss för att flytta på oss, längre in mot baren. Två minuter senare kommer en kille fram till mig och viskar i mitt öra "var de inte du som tappade din plånbok idag?". HUR STOR ÄR CHANSEN ATT JAG SKA TRÄFFA KILLEN SOM HITTADE MIN PLÅNBOK? Vi pratade ett tag och jag kunde inte tacka honom nog. Jag hann lägga märke till att han faktiskt var ganska söt. Men mina vänner ville gå där i från. Så vi gick.

På väg hem stannar vi och vilar ett tag i en busskur (eftersom de regnar som satan) innan vi går vidare. Helt plötsligt kommer hem där, igen. Min räddare i nöden. Han var på väg hem. Vi gick armkrok en bit och pratade och hade kul. Tyckte att de var helt sjukt att vi råkade vara på samma ställe och att han kände igen mig. Vi bytte nummer och sen tog han taxi hem. Sandra hade vid de här laget lyckats ragga upp några norska killar, Sarah och Carro hade gått hem. Så jag stannade med Sandra och pojkarna. Vi hade väldigt kul där vi stod, ute i regnet. Men tillslut kände vi att de var dags att gå hem om vi skulle orka gå upp och äta frukost och packa morgon därpå. När vi kom till hotellrummet hade Sarah och Carro packat klart sina saker. Vi låg och pratade ett tag innan vi somnade. Jag var ju tvungen att ventilera mig om min hjälte som jag hade hittat.

Klockan ringde 09.00, alla var helt döda, men vi tvingade oss att gå upp och äta frukost. Vi pratade om gårdagens bravader och skrattade en hel del. Sen gick vi upp och packade klart och checkade ut. Vi tog bilen till Nordstan och gick runt i affärer. 20 McDonalds och fyra par converse senare så hade vi i princip gått vilse och vi var vrål hungriga. Vi hittade ett Thai hak där vi bestämde oss för att gå in, när vi hade beställt kommer en man upp med sin fru och ett jätte sött barn som precis hade lärt sig att gå. De var inte vilken man som helst, utan de var självaste Stellan Skarsgård. Vi satt och små skrattade för oss själva och undrade vad som skulle hände här näst? På två dagar hade vi fan varit med om ALLT. Vi pratade lite med Stellan, eftersom hans son (eller vad de var) hela tiden försökte rymma och gå ner för trapporna. Sen gick vi vidare, vi tänkte göra ett försök att hitta tillbaka till bilen.

Vi hittade några fler McDonalds innan vi ståg skyltar mot Nordstan igen, där gick vi in och handlade Kinderägg på Ica och lite mat till resan, sen hittade vi bilen och började vår resa hemåt. I Jönköping gjorde vi ett stopp för att tanka och kissa, sen körde vi hela vägen. När vi började se skyltar mot Katrineholm visste vi att de inte var överdrivet långt kvar. Jag skulle släppa Sarah i Mölnbo (mellan Järna och Gnesta). Precis när vi konstaterat de så stoppades vår musik och radion drog igång "De har inträffat en olycka mellan Järna och Gnesta, detta kan komma att dra på sig långa köer". Haha, de var bara det som saknades, nu hade vi varit med om allt. Som tur var kunde vi svänga av en avfart tidigare och köra landsväg till Sarah, så de gjorde vi. De gick ju som smort, vi droppade henne och fortsatte vår resa. Åkte till Lilla Essinge och släppte Carro och sen var de bara jag och Sandra kvar. Jag släppte henne och passade på att städa ur bilen lite, sen åkte jag hem till mamma. Hon körde hem mig.

Helgen har varit underbart. Jag har kört 100 mil på 3 dagar, hamnat i groteska köer och endast sovit 7 timmar sammanlagt. Jag tappade bort plånboken, men hittade den igen, vilket ledde till att jag träffade min prins haha. Vi har smakat på Amerikanska jordgubbar och gått på Avenyn som tydligen är flera meeeeter lång. Sen lyckades vi hitta ett par gröna converse som tydligen såg ut som ett äpple som man bara ville slicka på. Vi har träffat Stellan Skarsgård och sett fler McDonalds än vad som finns i hela Stockholm. Sen har vi haft en jäkligt bra resa. Tack tjejer, de har varit underbart !

Men jag undrar, VART FAN GÖMDE SIG GLENN? Vi hittade ingen som hette Glenn och ingen som kände någon som heter Glenn. Jätte tråkigt. Men jag är glad över att jag hittade min "Glenn", som egentligen hette Martin :)