Mitt hjärta.

Jag har fått många samtal, jag har fått många frågor. Frågor som jag inte orkar svara på om och om igen, för även om de här var mitt beslut så är de fortfarande väldigt jobbigt. Jag uppskattar allas omtanke, de betyder jätte mycket för mig. Men life goes on. Ibland händer saker som man inte alltid blir så glad av, de är bara att fortsätta kämpa. Tillslut dyker något upp som gör en lycklig igen.

Cim och jag har gjort slut. Vi fick några månader tillsammans som var underbara. Vi hade framtidsplaner, vi ville vara med varandra, de kändes rätt. Men andra saker dök upp, saker från de förflutna som fortfarande inte är bearbetade. Saker som har så stor påverkan så att allt annat sköts åt sidan. De fanns ingen kraft eller ork kvar till att engagera sig på något annat. Jag måste ta tag i vissa saker, jag måste komma över de som hänt tidigare och påbörja ett nytt liv efter de. Jag vet att jag har tagit rätt beslut. Men att göra en annan människa ledsen, de är hemskt. Att bryta ner en människa som har haft de väldigt jobbigt men äntligen blivit lycklig. Usch, de är ingen rolig sak att göra. Hur som helst, jag klarar mig.

Jag och Cim delade en period av vårat liv tillsammans. Vi kommer alltid ha en gemensam liten historia. En historia som ingen någonsin kommer kunna ta ifrån oss. Jag är glad över den tid vi fick tillsammans, vi hade de otroligt bra. Cim har ett hjärta utav guld och han kommer alltid att betyda mycket för mig. Men vår timing var inte den bästa, hade vi träffats i ett bättre skede i livet hade allt kanske sett annorlunda ut. Men nu kan vi inte göra annat än att må bra över de vi hade och gå vidare med våra liv, utan varandra. Vi kommer fortsätta som vänner, och de är jag jätte glad över.