Nu har jag legat på stranden i två timmar. Mamma hämtade mig kvart över åtta i morse. Jag har sovit extremt dåligt och haft alldeles för mycket i huvudet. Tankarna sitter fortfarande kvar, jag blir inte av med dom längre. Dom följer efter mig på samma sätt som min egen skugga.
Vi ligger här nu. Jag, mamma, syster och pappa. Precis som en familj. Men vi är ingen familj längre. De är så mycket som har förändrats efter olyckan. De är långt ifrån samma sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar