
Ser ni muren som står runt mig? Ser ni rädslan för att vara ensam?
Som en clown målar jag ett leende på läpparna när de är dags för uppträdande. Men vem är clownen när han kliver av scenen, när ingen längre ser?
Ensamheten har omringat mig i timmar, jag kommer ingenstans, jag är fast. Tankar jag har låtit bli att tänka sköljer nu över mig. I detta ögonblick skulle jag inte låta någon komma nära. Såhär kommer ingen någonsin att få se mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar