Vi hade tur med vädret igår, de var riktigt skönt i Uppsala. Lite brunch och en stressig titt på stan vart de innan vi hittade tillbaka till Ekonomikumparken där vi även var förra året. Jag, Victor, Nicklas och Sandra slog oss ner och påbörjade den långa, underbara dag som väntade oss. Framåt fyra, när vi suttit bra många timmar så kom resterande. Carolina, Tina, Angeline, Sofia, Jimmy, Henke, Johan, Matilda, Fredrik med fler... Vi blev hur många som helst och de kändes så bra att träffa alla igen, de var en evighet sen.
De hela började gå snett när jag skickade ett sms till helt fel person, han ringde upp mig och gav mig en utskällning som heter duga. Jag fick inte en syl i vädret, men jag förstår honom. Mitt upprörda humör kombinerat med alkohol gjorde inte de hela bättre, tvärt om. Fler sms skickades, återigen till fel personer. Missförstånd här och där och vips så minns jag inget mer. Vad hände igår egentligen? Mobiltelefoner borde ha någon form av alkoholspärr och inte tillåta sms och samtal när man uppnått en viss fylla. De borde vara förbjudet att använda telefonen när man har druckit.
Jag tänker inte dra alla italienare över en gräns, men jag hata italienare! Åtminstone de grabb gäng som följde efter mig igår, eller kanske mer specifikt, en av dom. En våldkyss och stalkervarning gjorde mig orolig, till och med rädd. Hade jag varit i ett mer nyktert tillstånd hade jag hoppat på honom och skurit kuken av han, men jag är glad att Sandra var med och hjälpte mig att skaka av dom.
Jag ville inte vara kvar längre, jag ville bara hem. Jag ville gå och lägga mig för att aldrig mer vakna. Jag och Sandra hoppade in i en taxi och åkte till tågstationen.
I morse hade jag hoppats på att allt var glömt. Men hur ska jag kunna glömma? Hur ska han kunna glömma? Jag gick igenom alla sms jag skickat under gårdagen och ångesten kröp in under huden på mig. Vart kom de där ifrån? Jag börjar bli osäker på om jag känner mig själv så bra som jag trodde. Antagligen inte. Vem är jag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar