11 maj 2010

Frågetecken.


Tänk om man kunde läsa andras tankar, tänk om man kunde förstå hur andra tänker och se vad som händer i deras huvuden. Vad mycket lättare allt skulle bli då. Men jag antar att de är en del av livet, att undra och fundera, analysera och ifrågasätta.

Hade man kunnat läsa tankar så hade man inte behövt prata lika mycket, då skulle alla veta allt om varandra. Man har ingen man kan anförtro sig till, känna sig trygg hos. Som de är nu så får vi själva välja vilka vi vill prata med, vilket är väldigt skönt. Men när de kommer till vissa saker så skulle jag väldigt gärna vilja hoppa in i huvudet på någon annan och ta redan på vad f*n de är som händer. Jag sitter i en sån situation nu och jag undrar, hur svårt kan de vara? Hur svårt kan de vara att öppna käften och prata, berätta hur man tycker, tänker och känner? Om samtalet bara skulle inledas så skulle jag kunna berätta allt, jag har inget att dölja och jag vet vart jag står, på vilken nivå jag ligger. Varför kan vi inte bara vara ärliga mot varandra och börja prata?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar